Detta är ett inlägg jag helst inte hade skrivit. Men nu gör jag det. Vaknade plötsligt mitt i natten, eller ja, klockan visar 03.53 i skrivande stund.
Idag har jag tänkt så mycket att mitt huvud imploderat. Framförallt har jag blickat tillbaka genom att gå igenom hundratals meddelanden i min telefon och min inbox på facebook. Så många minnen, så många människor. Kanske är det därför jag ligger i min säng och skriver. Händer detta er ibland? Vaknar ni mitt i natten med en känsla av att ni är mitt i en tanke? Det kändes så för mig just, att jag vaknade just när jag höll på att förstå något stort, eller åtminstone viktigt, medan jag sov.
Känner ingen ångest denna tidiga vakna timme. Nog någon slags oro. Anxiety, är ett bra ord.
Det är bra att skriva, att skriva av sig. Sedan kan man ju undra om man måste publicera det på webben. Jag gör det nu. Må detta vara ett inlägg för alla de sömnlösa, för alla som ibland snubblar i sitt eget huvud och för alla som finns mitt i livet.
Nå ja. Några meningslösa meningar klämde jag fram. De känns ändå konstigt meningsfulla för mig.
Teori: ingenting = allting minus de stora orden.
Nu släcker jag lampor och dator. Och mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar