Försening, fotografier, fallosar och (åter)förening

En finne, en ålänning och en svensk. Alla tre stora skådespelare och stjärnor, eller åtminstone praktikanter i Sverige från Teaterhögskolan i Helsingfors. De skall ses kl.11 i stan. Ålänningen tar tåg från Uppsala kl.10, svensken är alltid redo och finnen sover ännu kl.11.05 när den gode svensken ringer. Jag är i finnen i denna historia.

Trots min beklagliga försening tas jag hjärtligt emot av mina fina vänner när jag anländer till Café Sodom (jag valde inte platsen, måste begränsa detta snuskande, men måste medge att jag gillade vad jag såg). Vi åt sen, god frukost och sedan lämnade svensken oss invandrare åt vårt öde.

Vårt öde blev att strosa omkring på ett soligt Söder, besöka Fotografiska Museet (rekommenderas varmt) för att sedan få sällskap av skön dam och äta himmelsk thaimiddag vid Medborgarplatsen.

I detta inlägg tänker jag låta bilderna tala, så nu biter jag i mina fingrar tills de domnar och är oförmögna att skriva, sedan lägger jag upp bilder med mina svullna, ömma stumpar till fingrar. Varsågod!

Servitrisen var lika försenad som jag, men stämningen var förträfflig

En bokaffär värd att besöka. Reagerade först på Muminpappans memoarer i engelsk upplaga, men något distraherade...

Koncentrationsläger med fantastisk utsikt

Stockholm och flicka

"Finland ETC!"

Birka Paradise = Pirkka Paratiisi?

Fotografiska Museet - besök!

Jag pratar inte snusk med flit. Jag lovar. Men bilden här till vänster fick mig självfallet att tänka på det ack så harmlösa uttrycket "att sätta guldkanten på tillvaron", "the golden cunt in life" liksom. Förlåt. Faktiskt så tog jag den bilden enbart i jämställdhetens namn, eftersom en av utställningarna på Fotografiska Museet dominerades av fallosar och manskroppar, d.v.s. Robert Mapplethorpes fotoutställning. Snygga stillebens och en ung, karismatisk Patti Smith var mina personliga höjdpunkter. Utöver detta såg vi Helen Levitts underbara situationsbilder från New Yorks gator (50-80-talet). Levande, karga och inspirerande fotografier. Sista utställningen var svenska Martin Bogrens. Lowlands hette den och jag fann en bok med hans fotografier i museets affär. Den kom med mig hem. Dystra, vackra och djärva bilder. Svenskt white-trash blandat med drömska landskap. Wau!

Toaletterna kändes mest som ett exklusivt spa. Det ni.

De fyra visa pissoarerna som närvarade vid Jesufödsel.

Fina.

Lågt blodsocker, för många nakenbilder och en spegel på rätt ställe kan generera fruktansvärt mycket glädje.

Fin kanin.

Gatukonst.

Kärlek vid första ögonkastet, där stod den. Flirtade förföriskt och inbjudande. Vi återkommer, sade jag coolt och gick lyckligt vidare, men med skakiga, generade steg.

Himmel på tallrik + orkidé!

"Elvis, Barbra & Jag" - treenigheten?

Det är de små sakerna i livet, detaljerna, som gör helheten skön, så som en affär på en tunnelbanestation.

8 vykort för 100 kr.

8 vykort för 100 kr.

Ur Martin Bogrens Lowlands.

Detta var en underbar söndag minsann. Konst, denna gång i form av fotoutställningar, är inte bara "the golden cunt in life", utan viktigt och grundläggande. Skaparkraften är oändlig och outtröttlig. En stor kram vill jag sända även över webben till dagens fina sällskap.

Nästa museum jag vill besöka är Moderna Konstmuseet ute på Skeppsholmen. Nästa söndag vore ju ett förträffligt tillfälle, men nej, det går ju inte. Varför? För jag är i Finland... Fortsättning följer!