LimboBimbo & lonkero

Nu sitter jag här på Helsingfors-Vanda flygfält. Dricker en lonkero, det vill säga en long drink (haha) och upplever mig finnas i ett tidlöst rum. Jag är inte i Finland, jag är inte i Sverige. Inte på väg någonstans eller ifrån något. I ett limbo. Mitt plan borde ha lyft för snart en timme sedan, men på grund av något fel i det internationella incheckningssystemet Amadeus som bland annat Finnair använder kan inte mitt plan lyfta. Bitter kan jag skåda Norwegians och SAS plan accelerera iväg där ute för att sedan lyfta från den finska marken. Jag får en impuls att smyga ut på fältet och ta mig till ett flygplan med rysk text på och flyga till St. Petersburg. Jag tror jag avstår. Nu meddelar en röst som låter som Johanna Tukiainens att Finnairs plan till Paris är kraftigt försenat. Bra att också andra får lida. Nå nej.

Om och när mitt flyg tar mig över Östersjön, genom södra Sverige till Göteborg inleder jag min fjärde vecka där. Ännu känns det spännande. Min lägenhet känns ännu som ett palats, exotiskt, men bekvämt hemvant. Fast just nu är det inte särskilt palatslikt. Detta beror på den enkla orsaken att regissören på Göteborgs Stadsteater som jag jobbar med bjöd hem hela ensemblen på sushi- och vinkväll dagen innan jag skulle flyga till Helsingfors. Sushin var utsökt, vinet flödande och sällskapet fenomenalt. Kvällen blev överraskande lång och jag rätt så glad, vilket resulterade i att jag vaknade kl.07.35, det vill säga 1 h 25 min innan mitt flyg från Landvetter Airport skulle avgå. Efter högljudd panik, påklädning, allmänt "omkringslängande" av saker och nödsamtal efter taxi (tacka vet jag möjligheten att checka in via e-posten!) hann jag i god tid till flygfältet. Men jag såg ut som ett terrordåd. Dock var jag fiffig nog att gömma mig i min kappas höga pälskrage och beklä huvudet med en massiv pälsmössa. Min utstyrsel kunde beskrivas som en blandning av finska vinterkriget samt modern rysk medelklass. Märkligt värre!

Jah, det är väl dags att avrunda och flyga iväg mot en ny vecka och fortsatt forskning på teatern och i Göteborg. Dessvärre och roligt nog är jag tillbaka i Helsingfors redan nästa fredag. Skall göra ett intressant jobb då och det är ju alltid fint att få tid att umgås med nära och kära(ste). Livet är allt spännande just nu. Många fina människor i mitt liv! Låt om oss återkomma snart. Pekka Haavisto for president!

Kyss, Ctrandberg. 

I väntan.