14 januari 2012

Baby, here I am!

Herre Gud och Jumalauta! Jag har inte skrivit något på en evighet. Det klandrar jag inte mig själv för. Det har minsann varit hektiska tider och dessutom har jag verkligen känt en stor avsmak inför att hela tiden vara uppkopplad, online och tillgänglig. Jag behövde på många sätt en liten paus efter att min underbara tid på Stockholms Improvisationsteater avslutades med en hejdundrande sista Improviserad Schlagerfestival. Som jag vann! Det vill jag ju nämna. Sedan kom julen med familjen, storm, elavbrott, nyår och praktiskt fix och trix. Julen passerade snabbt, nästan obemärkt, men det var fint att se familjen igen. Särskilt min fenomenala bror. Jag har insett att jag nog beundrar honom väldigt mycket, antagligen p.g.a. att han har många egenskaper som jag inte har. Hyvä tyyppi! Nyrsafton var nog den värsta i hela mitt liv, haha, trots att min fantastiska vän ordnat en så fin fest där så många jag älskar var samlade. Nog om det, efter nyåret hade jag en vecka kvar i Helsingfors innan jag åter skull flytta. Det blev en verkligt fin och kärleksfylld vecka. Och sedan flytt till Göteborg.

Här är jag nu. 5 dagar har förflutit. Vi spelar vår sista föreställning av Lubiewo - KärleksönGöteborgs Stadsteater den andra juni. Nu bor jag här. Nu jobbar jag, praktiserar, här. Det är makalöst. Teatern är enorm och jag känner en så stor respekt, ödmjukhet och glädje inför denna vår på teatern. Och Göteborg är en spännande stad. Exotisk för mig. Helt olik Stockholm.

Må detta vara en nystart på bloggen. Jag börjar om, på en ny plats, med nya människor och jag är full av nyfikenhet. Det finns så mycket jag vill visa er, min löjligt fina lägenhet, parken jag bor vid, teatern. Det finns så mycket jag vill berätta om för er, processen med pjäsen, min nya Fred Perry tröja, saknaden efter mina vänner och min älskade samt mina poetiskt utsmyckade halvfilosofiska funderingar. Hoppas ni vill följa med. Och se vart vägen för oss, vilken väg jag väljer att gå.

Sigtunagatan där älskade Stockholms Improvisationsteater ligger. Gyllene minnen.
På Nationalmuset i Stockholm hittar man detta mästerverk där jag och vänner poserar. Ni vet vilka ni är!
Detta skräckinjagande monster kröp omkring i Tv-rummet medan jag och min bror såg film.
Galen bror smälter julmaten
Bekant praktikant?
























Nu skall jag iväg till Finlands honorära generalkonsulat och rösta i presidentvalet. Min röst tillfaller utan tvekan antingen Eva Biaudet (Sfp) eller Pekka Haavisto (De gröna). Har inte bestämt mig helt ännu. Dessa två kandidater har varit självklara för mig redan länge. Paavo Lipponen (Sdp) är inte heller otänkbar för mig. Om Timo Soini (Sannfinländarna) eller Sari Essayah (Kristdemokraterna) blir vald, då stannar jag i Göteborg för gott. Haha, nå nej.

Ha det gött, kära ni. Hur mår ni?

2 kommentarer:

  1. Härligt att ha dig tillbaka på bloggen. Jag var på Finlands honorära generalkonsulat i dag och röstade, men nog i en annan stad. Fast i dag kändes det litet närmare hemma för det snöade här. Snön stannade inte kvar på gatorna, men bilarna körde omkring med snö på taket, en tid åtminstone. Ha det riktigt bra i Göteborg och många hälsningar från Istanbul, kram, Bodil

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj då! Här kom det faktiskt snö på måndag. De teatern påstod de att det var jag som hämtade snön med mig från Finland. Det var säkert så. Annars har här regnat och blåst för att i nästa sekund vara solsken, klarblå himmel samt frisk luft.

      Ha det bra, kram.

      Radera