Spartanskt? Nej tack! Schlagern ställer vissa krav på det visuella också. |
Premiären var slutsåld och improvisatörerna laddade som östtyska idrottare. Det sminkades, snackades och mättes storlek på paljetter. Publiken började välla in och togs emot av en ytterst högtidlig och celeber person som kommer att närvara innan varje föreställning. Kom ihåg att läsa mina kommande inlägg, det kan nämligen hända att denna hemliga, men ytterst kända, publikvärd(inna)s identitet läcker ut här på bloggen...
Efter en stund av mingel då publiken fått hitta på egna låttitlar (som vi senare drar ur en skål på scenen och använder oss av) var det dags för insläpp. Den schlagersugna massan intog sina platser. Luften vibrerade av förväntan. Konferenciern öppnade tävlingen och artisterna slängde sig ut för stupet, symboliskt menat alltså. Fast samtidigt är det just vad improvisation är. Att kasta sig ut för stupet, att stiga bort från det trygga och planerade och kasta sig ut i ovisshetens värld. Men ovisshet är även synonym till möjligheter. Och det är improvisationens grundpremiss, att allt är möjligt.
Kvällen förgylldes av makalösa sångnummer, innovativa artister och den fantastiska premiärpublikens jubel. Förställningen går alltså ut på att konferencieren drar en genre ur en skål och en av publiken författad låttitel ur en annan, så får artisten en kort stund att dra på sig lite scenkläder om man så vill och så sätter vår magiska pianist igång med att spela och numret börjar. Det är viktigt att nämna att även pianisten improviserar i allra högsta grad.
Under kvällen fick publiken bl.a. höra tangon Drunkna i min pool, reggaen Kärlek på burk, hip hop-låten Upp åt väggarna, heavymetal-låten Fredagsmys och "juldepp"-sången Aufiderzen, mon amour. Variation och innovation var ordet! Det är verkligen häpnadsväckande och fascinerande varje gång en medimprovisatör går upp och levererar en fullkomligt lysande låt, med text, en berättelse, integritet och utstrålning.
Så gick det ju som det gick. Sverige vanhedrades på hemmaplan. Lordis underutvecklade lillebror, det finska trollet, den groteska lilla apan jag gick och vann! Förvåningen var stor då jag kröntes till segrare efter att ha framfört den känslosamma balladen Egotripp. För att ta mig till final och seger, gav jag först mitt allt med den afrikanska "etnobeaten" Blommorna blommar, för att i semifinalen med en knapp marginal gå rakt till final med bossa novan Mera lim, bror. Jag är fantastiskt lycklig och tagen över vinsten. Tack till alla mina trogna fans i publiken. Puss.
Kom och se om jag lyckas upprepa succén eller blir jag blott en "one hit wonder".
Välkomna på Den Improviserade Schlagerfestivalen på Stockholms Improvisationsteater!
En ödmjuk vinnare funderar djupt på hur han skall använda sin enorma talang för att hjälpa alla barn, förebygga världsfred, plantera mera träd och på så vis rädda världen. |
Fntastisk, inget att undra över, många segerrika lyckopussar från Istanbul. Bli inte rädd när dom kommer visslande i hiskelig fart härifrån :-)
SvaraRaderaÅh, en fanclub i Turkiet. Det är inte illa! Tack skall du ha. :)
SvaraRaderaGrattis! Du är bäst! Såklart du vinner nästa gång också.
SvaraRaderaKramar från ditt största fan i Hollywood
Oj! Jag tackar och bockar så att jag slår pannan i bordet. Är dock inte lika övertygad om en till seger, men som sagt, allt är möjligt. :)
SvaraRaderaFan i Hollywood! Det gör ju mig till världsstjärna, typ! Hihi.
du är bäst!
SvaraRaderaKan du själv vara! :) Tack.
SvaraRadera